Hade förmånen att få vara ute på klippan med två hårddragande grabbar idag. De borstade upp en ny typ 8 som de också friade, mina grader är lite mer modesta och jag fick med mig en nytur i graden 6 hem. Som jag kanske är mer nöjd med än de med sin 8… Knepigt med grader det där.
Turen som jag borstade fram är klassisikt snygg, den är faktiskt så snygg att det är en av de finare tradturerna jag klättrat i Stockholm. Snudd på Bohusstandard.
Starten är typ 6-, sen är det 5:a klättring upp till slutecruxet som biter ifrån ganska rejält… Graden är satt till 6, men man får nog vara nöjd med smeriga fotplaceringar på lite kexiga steg. Det är dock fantastiska placeringar och platt och fint för att falla.
För er som inte vill ha onsighten så filmades urtoppningen på FA:n…
Ryssgraven när den är som bäst, en måndag strax efter lunch med bästa lekkamraterna Oscar och Herman… Trolla var självklart med, det var så kul att jag höll på att missa dagishämtningen!
Att gunga med sin Pappa är grejer det. Istället för att åka till Font så hamnade jag och Robin nere i Lagan hos Farmor och Farfar som umgåtts med lillkillen så gott som dygnet runt. Vi har gungat väldigt mycket!
som vanligt så är det lite tomt på bloggen, men det innebär inte att jag upphört att existera. Just i skrivandets stund så sitter jag hemma hos mina föräldrar, Robin ligger och sover utanför i sin vagn.
I veckan klättrade jag och Oscar lite, vi har kommit igång bra med träningen inför Polen till sommaren. Jag filmade för att se hur det ser ut och om jag gör några uppenbara fel då jag klättrar.
Rent tekniskt är jag ganska nöjd, en del kroppsanspänning, vill få bort tvekandet mellan klippen och i allmänhet få mer flow även på onsight-klättringen. Alla 4 lederna i filmen är repetitioner. Eftersom inomhusgrad är ännu mer subjektivt än utomhus grad så är det svårt att säga vad graderna är, men på K2 så står dom som 6b+, 6b, 7a och 6c+. Jag tycker nog att de två första och den sista är ungefär likvärdiga, men den tredje ligger och drar runt 6c-7a+ på utomhusgrad…
Fredagskväll, bil, mörker ner mot Smålands mörka skogar för att hänga i stegar och slå in metall i berget.
Oscar och jag tog mer eller mindre roadtriptempo ner genom mälardalen, till Nyköping där vi inhandlade såväl en julklapp som en hel del mat att förtära under helgen. Vi hade GPS kordinater och en PDF från linköpingsklätterklubb, hur svårt kan det vara att hitta ett berg?
När vi kom fram till GPS kordinaterna så var det mörkt, skog och ett träsk… Pannlampa på.
Vi lyckades identifiera vad vi trodde (nu vet) var stora väggen, en dryga 25-30meters granit-överhängande-vattendroppande-mossbelupen-knalle med såväl hyllor som tak… Alltfrån A2 till A4 enligt föraren, wowfaktor på.
Efter att ha klafsat omkring nedanför klippan och undrat om det fanns någon bra tältplats så valde vi att slå upp tältet på en av skogsparkeringarna, snacka lite big-wall-drömmar och sen somna.
Dagen efter, frukost, kaffe och vid kaffekopp 2 så kom två bilar glidande med (Peder, Robert, Mats, Mattias och Lars) ett gäng Aidklättrare, HELA Svartgölsträffen… De hade hört oss köra fram och tillbaka på vägen kvällen innan. Vi hade missat sista inlägget på utsidan om militärtältplatsen och kaminen… Nåja, mot Svartgölsklippan, tänkte vi, men inte dom.
Vi åkte till 2 nytursväggar, väggar där såväl jag som Oscar fick göra nyturer på! Vilken grej, först gången på skarp aid på nytur. Peder Westman, tog sig tid att ge mig och Mattias en fantastisk introduktion i bultar, peckers och heads också. Min första tur gjorde jag dessutom bredvid Peder, vilket gav mig förmånen att kunna ställa kontinuerligt korkade frågor om vad hur och varför!
Kvällen var klassisk, först lite krovgrillning ute vid klippan, sen tillbaka till tältet för rejäl eldning, mat och filosofisk retorik om allt och ingenting i flera timmar.
Söndagen bjöd på en del trötta ögon, mycket rökluktande kläder och småregn. Jag fick göra min första A2! En otrolig känsla att kliva upp i den 3e headen på raken på lead.
En vecka nu, har inte knaprat nåt smärtstillande på några dagar, varit hos sjukgymasten på en första date och tagit bort bandagen.
På måndag är det tillbaka till jobbet några veckor, sen ska jag försöka vara pappaledig lite. Hoppas verkligen på att få ihop det den här gången… Fram tills nu så har det ju inte gått toppen direkt.
Rehaben går iallafall riktigt bra, jag kan gå någorlunda utan att halta, göra enklare böjrörelser med knät och vissa vridande balansövningar funkar.
Målsättningen ligger kvar, tillbaka på 7a inomhusgrad i januari…
I midsommras (som var en mycket fin midsommar) så lyckades jag med konststycket att få någon typ av stukning på knät, stukningen gick inte över. Det blev ortoped och nu en operation för några dagar sedan.
Tungt och jobbigt att inte få klättra och att nu starta om med rehab och grundträning igen. Hösten blir en orgie att skapa motivation för att ta sig tillbaka till en vettig form igen.
Under operationen så visade det sig att min meniskel var helt söndertrasad, läkaren trodde inte att jag kunde lyckats med detta under en enskild aktivitet utan misstänkte att jag trasat sönder den mer och mer under flera år.
Han tycket också att det var fascinerande att jag överhuvudtaget kunde knalla omkring med den, jag valde att inte berätta att vi var i Ågelsjön helgen innan operationen och klättrade… Jag klättrade i och för sig bara två, tre leder… Men ändå.
Vintern kommer tillägnas att öka kunskapen om allt vad det innebär att bli riktig tradtomte, klippklätterinstruktör under 2012 är målet… Vi får väl se om det tar några år till… Jag ska försöka uppdatera lite mer om det än om skador är förhoppningen.
Just nu håller jag på att browsa igenom litteraturen som jag har, ”Climbing for instructors”, ”Rope Techniques” med flera, med flera…
Jag har köpt in en hög med bultar och hooks för att kunna träna aid under våren… Vi får väl se hur det och olika räddningstekniker sitter när det blir dax för teknisk examen, förhoppningsvis i vår.
Vi hade en toppenvalborg, trots regn, jag och Bella har varit i ryssgraven, jag har klättrat i Gåseborg, Herman och jag gjorde Bengts Bultspricka i Häggsta. (Herman på lead jag på topprep) Och till sist så har det brunnit på K2… Där jag jobbar med instruktörer och IT, sjukt tråkigt det kommer vara stängt ett tag.
Idag har varit en toppendag.
Jag och Robin tog barnvagnen, Bella har ju trasiga knän sen font så hon tog cykel och Trollet och sen knallade vi runt hela Strandvägen, jag bouldrade lite här och där och Bella hejade på.
Vi avslutade med en fika på Lövhagen.
Här kommer lite film från rundan! (Tror för övrigt det är min första 6b+ flash på boulder ever!)
Den här månaden har varit fantastisk, mest för att jag fått komma mycket närmare min lilla kille Robin. Vi har verkligen börjat hitta varandra, vilket känns stort. Att få hänga med Bella en hel månad och bara göra det vi älskar mest, klättra. Och ett helt fantastiskt sommarväder…
Om det finns någon smolk så är det hur vissa människor beter sig, vi pratar om accessproblem hemma. Men vi är 10miljoner människor i ett ganska stort land. Font ligger 5 mil från en världsstad. Det finns mer än 7000 registrerade boulderproblem på bleau.info! Nu i helgen var ALLA parkeringar fulla på samtliga stora områden, det var KÖ till vissa boulderproblem. Stenarna här nere är ganska känsliga, klättrar man för snabbt efter regn så går dom sönder, bajsar man under dom kanske dom sjunker tillbaka i jorden (eller så blir Putte sjukt arg när han trampar i männsikorbajs). Det var en fransos som fick frispel här nere på några av Svenskarna i vårt gäng för att dom inte torkade av fötterna ordentligt… Då tycket jag han var lite dålig i sitt bemötande, men jag förstår honom mer nu, man står för att klättra ett problem, då kommer nån tjoare från Holland (Dom England, tyskland och Danmark är överrepresenterade på flera missar) och klättrar på problemet med skitiga skor… Det är bara att borsta om problemet igen. Plus att problemet blir mer och mer chippat. Tycka vad man vill om POF, men fransoserna vill använda det… Fine, det är deras hemma! Krita BER dom alla använda sparsamt, ändå är det många som häller på krita på sloprar så att man får stå och borsta tio minuter för att få något som liknar friktion… Båda varianterna blir i förlängningen en typ av chipping, klippan förändras.
Sen sista från Gnällgargammel, tickmarks, vem Fan behöver 2m långa tickmarks till en jug? Eller en crimp? Är det för att folk röker så sjukt mycket braj att deras närminne påverkas till den milda grad att dom inte vet var dom ska sätta fötter eller flytta händer? Hur svårt kan det vara att göra en liten minnesprick som enkelt borstas bort så det blir lite najsare för nästa person…
Om jag hade bott här nere och det var mina stenar hade jag varit MINST lika otrevlig som fransosen i den orangea tröjan! Han har nog ruttnat på att bemöta människor på ett trevligt sätt, han vill bara att dom ska åka hem och dra plast! jag förstår honom, jag kände likadant i helgen… (Fast jag bad dom som jag sa åt väldigt vänligt att dom kanske skulle bli mördade av Bleussardsen som gick runt och vaktade på tysk och engelsktalande människor som inte torkade av fötterna och gjorde för stora tickmarks… Sjukt kul att se dom se sig om över axeln vid varje problem sen)… hehe
Nog pipit… Men nog fan måste vi ta vårt ansvar när vi är ute i naturen, oavsett om det är löpning, MTB, korvgrillning eller klättring!
Det kändes i kroppen idag att det var fjärde klätterdagen på raken, vi har kört två lättare dagar med orange och blå slinga på Rocher Potatis, 91.1 och lite i Rocher Sabotes… Jag avslutade förgårdagen efter att ha gjort bland andra arc cercle på 91,1 som är en highball 5+ med bra landning och easy top out, med att sätta little crack, som jag tidigare haft little helvete med… Nu hittade jag betan och satt den. Men på håret, jag var så sjukt slut i kroppen att jag inte orkade göra urtoppningen, det höll på att bli en fetsäl, men jag räddade ansiktet till 50% och kröp upp på knäna… brrr…
Strax innan satt jag och Bella blå 24 högervarianten. Jag klotar fortfarande på vänsterutsteget, höger 4- vänster 4+… Jag har klättrat 6a som är lättare!?
Igår gled vi runt i Rocher potatis hela dagen och gjorde en polerad orange slinga med bara mantlingstopouts, armbågarna på både mig och Bella var inte toppen efteråt.
Idag åkte jag till flyget med Bella och Robin, sjukt tråkigt… Kändes lite ensamt att köra till Carrefour och handla lite lunch för att sen pipa iväg till Franchard och klättra ensam. Som tur var hade jag Trollet med mig. Dessutom köpte jag en hel låda med maränger som jag suttit och glufsat till kvällsfika…
Jag kom till den fina areten som jag aldrig provat på precis nedanför Excalibur och beetlejuice… Sliten och trött så värmde jag på svat bredvid och tro det eller ej så kändes kroppen ganska ok, så jag började dra på den. Skum Beta. Tog ett tag att klura ut, till sist satt jag den. Och till min förvåning så blev det resans hårdaste problem en 6b+… Tydligen är den nedgraderad eftersom det finns två topouts på den, den högra är något hårdare och man har en gång i tiden fått 7a för den. Men min escape får man tydligen 6b+ för.
För er som inte vill se hur många press det tog, välj den övre tubningen:
Utan en aning om vad jag klättrat för grad eller vad det hette så knallade jag lyckligt vidare upp till Karma, den är imponernade. Jag har dragit på Little Karma några gånger och den är hälften så stor, och bra mycket enklare, men jag har inte en suck… Det är ett snyggt problem.
Drog lite halvhjärtat på starten till Bizare Bizare och Beetlejuice, satt några röda och blåa problem men hittade ingen riktig inspiration. Träffade ett gäng riktigt trevliga norrbaggar som hade hängt här i två månader. Intressant att vi lyckats missa varandra de hade också barnvagn och prylar…
Knallade över till Isatis eftersom jag hade en 5+ som jag inte orkat toppa ur sist och ett super fint sva med en känslig travers som jag inte visste graden på. Vit 23 får man 5+ för om man startar från vänster och det är verkligen ett coolt problem. Röd 29 flashade jag och trodde att det var 4+, men fötterna står där dom ska nu tydligen för det var min fjärde 5+ flash här nere på svan… Jag har ju några 6a på andra och tredje försöket, men ingen flash… Den kommer nog också.
Nu har jag precis klippt ihop lite filmer som ska laddas upp på tuben, bilen är packad, GPSen är programmerad och jag är skittrött…
På lördag är den grillning och lite bouldering hemma, får se om man har haft nån nytta av att dra här nere en månad. Ska göra några seriösa press på ”Ömsat Skinn 7a” hemma nu…
Sen på måndag är det tillbaka i selen, både bildligt och bokstavligen eftersom kneget på Klättercentret börjar igen…
Belliz blog
Bella, min tuffa och härliga hustrus blog
Min syster och svåger med familjs blogg.
Det här är min vuxna och ordentliga syster med mans blogg som handlar mycket om deras mysiga kottar och vad dom hittar på.